Heja mig alltså! Hoppade praktiskt taget ur sängen i morse och tog en lång promenad i soluppgången tillsammans med Lars Winnerbäck i öronen. Varför gör jag inte så varje morgon? Jag hatade inte ens snön. Senaste timmarna har jag suttit som fastkedjad med boken jag och mina diagnoser. En slags självbiografi som ger insikt i hur det är att leva med ADHD, och vad det för med sig. Det tog honom 3 år att skriva klart boken, helt själv. Jag beundrar honom hittills, han är riktigt duktig.
Klockan sex drar två timmars träning igång, riktigt härligt. Nu ska jag ta ut min lilla sötnos på promenad och sedan kolla på änglar och demoner. xxx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar