Sprang runt och ner till bryggan förut, solen i ögonen, alldeles för hög musik och alldeles för fort. Det är så underbart, springa tills man inte orkar mer. Jag har inte varit där på nästan ett år, trott att just det stället burit på allt för många minnen men.. ingenting. Det gamla lugnet kom över mig, vågorna och det kluckande ljudet mot bryggan. En känsla av trygghet och helt plötsligt hittar man tillbaka. xxx
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar