Känns som jag är tillbaka i förra höstens rutiner, väldigt mycket känslor på en och samma gång, höga krav i skolan, ett glas rött under tiden man pluggar och sena nätter. Det är härligt! Hittat en fin vit matta, pefekt att spilla ut vin på och sedan skratta åt minnena fläcken kommer ge några månader senare. Melissa Horn spelas just nu, jag somnade till hennes röst varje dag förra vinter halvåret och vaknade upp till hennes röst med. Det är så fint det hon skriver och ibland är det som om hon beskriver mitt hjärta. Det är nog något jag försummat, vad jag känner i hjärtat. Lagt alldeles för mycket tid till hjärnan. Man måste nog lyssna på sitt hjärta, vara ärlig mot sig själv. Men det är läskigt, att ge sitt hjärta rakt ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar